Prisa Gud

Här kommer skatteåterbäringen!
Skatteverket kan man lita på. Varje år trillar deklarationen ner i brevlådan och lika ofta vill de ge mig pengar. Muchos Gracias amigos.

På tal om Gud, i morse ringde det på porttelefonen.
– Hej, jag heter Paulina.
– Hej hej Paulina.
– Jag skulle vilja bjuda in dig till en kristen högtid ikväll.
– Tack för inbjudan men ikväll passar inte så bra, kanske någon annan gång.
Eller inte...

Kvp-lagen toppar

På gator röda och blå kom inte upp i Joel Alme-nivån men den var klart bättre än det blåvita spelet. Hjalmar Jonsson var svårintervjuad efter matchen. Svaren var korta och besvikelsen givetvis enorm men han tog i alla fall på sig skulden.
Eller som tränare Jonas Olsson sa: HIF äter upp oss.

I nuläget toppas tabellen av Helsingborg, Malmö och överraskningen Mjällby. Jag gjorde nog rätt som sökte mig till södra Sverige...

Äntligen

Snart avfärd mot Helsingborg och Olympia. Det ska bli spännande att för första gången se Erik Edman i den Rödblå tröjan. Ännu mer spännande ska det bli att äntligen få se de blåvita änglarna för första gången i år. Det har blivit en del tråkningar på redaktionen. I MFF-land är det nämligen inte alltid populärt att hålla en extra tumme för IFK Göteborg.
Hade jag fått välja så skulle matchen ha spelats i Götet, då hade nämligen Joel Almes fantastiska Snart skiner Poseidon dundrat i högtalarna. Nu får vi istället nöja oss med Helsingborgs hymn På gator röda och blå. Nyskriven av Björn Helgesson. Vem vet, den är kanske överraskande bra.

Efter solsken kommer regn

Hela veckan har bjudit på strålande sol och sommarvärme samtidigt som jag knegat, mestadels inifrån redaktionen.
Idag är det lördag, jag är ledig och det regnar.
Not fair, Gud pissar på mig. Och samtidigt sitter han och skrattar.

Tack och lov startade Ofere på bänken mot Örebro, vilket innebär att min "breaking-news" om petningen inte kan klassas som ren lögn. Där har vi journalister, och kanske framförallt sportjournalister, en svår nöt att knäcka. Det som är sant ena dagen kan vara hittepå dagen efter.

Ofere på bänken, snälla!

Ofere petad i hemmpremiären toppar just nu på nätet men räkna med att nigerianen får ett inhopp. Första gången jag toppar så lite stolt måste jag få vara.
Nu får vi hoppas att inte Rolle har kommit på andra tankar och låter honom spela. Då får jag skämmas.

Snart avfärd mot Swedbank Arena. Mitt tips: 2-1. Målskyttar: Daniel Larsson och Wilton.

Där var vintern över på riktigt

Jag kom precis på att jag inte har bloggat ett enda ord om bandyfinalen. Som sportjournalist från Bollnäs borde det innebära spöstraff. Men det är inte av bitterhet över förlusten. Att ta sig till final är helt otroligt jävla galet sjukt bra gjort av grabbarna från Åsen. Hatten av för det! Dessutom var Hammarby väl värda ett SM-guld i bandy, förlåt jag menar snöskottning.
Nu kan vi äntligen släppa allt vad vintersport heter och njuta av det gröna fältets schack.

Ikväll: Malmö FF-Örebro på en matta som enligt Rolle Nilsson ska vara tillräckligt bra för att det ska gå att rulla boll. Upp till bevis!

Slut på vintersport, men hockeyslutspelet då?
Fuckit! Jag har visserligen varit en rätt inbiten Färjestadare genom åren men i nuläget skulle jag bara känna igen ett par spelare ur truppen, max.
Från guldlaget 2006 finns endast tre spelare kvar. TRE. 3!
Jag påstår inte att fotbollsspelare är världens mest trogna släkte men kom igen. Tre?
Det gör att känslan för laget blir aningen svagare.

Nobody´s perfect

Tidigare kunde jag sitta i timmar, till och med dagar, med en artikel. Knåpat, ändrat om och putsat. Allt för att den skulle bli perfekt. Det jag inte har fattat är att den perfekta artikeln inte finns.
Nu har jag lärt mig släppa på kvalitetskraven. Självklart strävar jag efter att varje text ska vara så bra som möjligt men jag har insett att varje text inte behöver vara ett litterärt mästerverk.
Jag har skrivit fem artiklar ikväll. Ingen perfekt, men samtliga tillräckligt bra för att gå i tryck.

På ett kyligt Örjansvall

Mitt-i-mellan Björn Hellberg och Staffan Lindeborg på pressläktaren. Kändis-spottingen var mer spännande än matchen. Men, 0-0 var väntat. Halmstad och Trelleborg visar att de förtjänar den tråk-stämpel jag, och förmodligen många andra, har satt på dem.
Men en allsvensk premiär är en allsvensk premiär och jag får betalt för att titta på den. Går det att få ett bättre jobb?

Hellberg hyllade sitt Halmstads högerback, Ryan Miller, och lyfte upp honom som matchens lirare.
Jag säger Michael Görlitz. Skulle bli förvånad om han är kvar i Halland efter sommarens transferfönster.


Innan idag övergår till imorgon så tycker jag att alla ska säga grattis till världens bästa Sanna som fyller år.



Såhär roligt tycker hon att det är.

Nu är den här

Expressens allsvenska bilaga.
Ett säkrare vårtecken finns inte. Varje år har jag med spänning sett fram emot att de allsvenska bilagorna ska släppas i butikerna. I år är inget undantag. Den enda skillnaden är att den här gången har jag varit med och gjort en. Det känns nästan lite overkligt.

Det börjar ordna upp sig på sommarjobbsfronten också. En sommar hemma i Bollnäs går inte av för hackor men Malmö smäller lite högre.
Malmö FF-Blåvitt på Swedbank Arena eller Hällbo-Landafors på Stenvallen? Valet var rätt enkelt.
Ni som vill ha hem mig till Norrland får vänta.

Benknäckargänget

Benpipor ryker till höger och vänster i sportvärlden för tillfället. Dricker folk inte mjölk längre?
För en dryg vecka sen var det Arsenals Aaron Ramsey.
Sen var det dags för den här stackaren.


Befarat benbrott, skriver Bladet.
Vadå befarat?
Jag är ingen läkare men jag kan garantera att det där inte är någon stukning.


Men coolast av alla måste väl ändå Kristianstads norrbagge Erik Dokka Haug vara. Ett par minuter efter att båda benpiporna kapats ligger han på sin bår, sörplar lite vatten och ger direktsänd intervju. Handboll är en sport för tuffingar.

Här har ni facit

Efter att med trötta ögon studerat lagen har jag kommit fram till att allsvenskan 2010 kommer att sluta så här:

IFK Göteborg
Elfsborg
Kalmar
AIK
Malmö
Mjällby
Halmstad
Helsingborg
Häcken
Djurgården
Örebro
Gefle
Gais
-------------
Trelleborg
-------------
BP
Åtvidaberg

Kom ihåg var ni läste det först, som man säger...

Size does matter

De senaste veckorna har jag mött väldigt många stora idrottsmän. Henke Larsson är störst av de största men det är inte hans storhet jag tänker på.
Jag tänker på bland andra Jimmy Lidberg, Kim Ekdahl du Rietz, Sebastian Lönnborn och igår, Staffan Olsson.
Men, de är väl inte så stora?
Nej, de är inte Henke Larsson-stora. Istället har de något annat gemensamt - De är fysiskt enorma.
Bredvid dem känner jag mig som en liten skolpojke med nackspärr. Min hand försvinner i deras dasslock till nävar när vi ska hälsa och jag har äntligen hittat anledningen till att jag aldrig lyckats som idrottsman. Jag är för liten.


Här visar Mr Magnusson varför vi inte ska använda wikipedia som källa.